Har du för vana du skjuta upp saker ibland? Grattis, du kanske inte är så snett ute i alla fall, visar ny forskning.
För några år sedan fick vi lära oss ordet prokrastinering, ett finare ord för att skjuta upp saker vi vet att vi ändå måste göra. Vilket många gånger leder till stress när vi i elfte timmen äntligen sätter igång och tvingas slåss mot en tickande deadline. Avundsjukt sneglar vi på de människor i vår omgivning som alltid tycks vara ute i god tid och förbannar oss själva för att vi inte började tidigare.
Men här kommer goda nyheter för oss prokrastinerare. Det är nämligen inte alltid som ”skjuta upp” är detsamma som ”dåligt” – i vissa fall kan det faktiskt vara bra för oss att inte göra allt så snabbt som möjligt, visar ny forskning.
Allt började för ett par år sedan när forskare vid Pennsylvania State University lät ett stort antal studenter delta i ett något udda experiment. Studenterna fick i uppgift att gå en sträcka, därefter ta med sig en tung hink och sedan fortsätta framåt och ställa hinken på ett bord. Vid varje tillfälle kunde studenterna välja mellan att ta en hink som stod närmare startpunkten eller en hink som stod närmare målet, dvs bordet de skulle ställa hinken på.
Forskarna utgick ifrån att de flesta studenter skulle välja att ta hinken som stod närmare bordet, eftersom de då skulle ha kortare väg att bära den och alltså göra av med mindre energi. Men det visade sig vara precis tvärt om – de allra flesta valde att ta den hink de först kom fram till och bära den en längre väg. Experimentet upprepades med olika avstånd mellan hinkarna och olika vikter på hinkarna, men med ungefär samma resultat alla gånger.
Förvåningen blev först stor bland forskarna. Varför välja att göra ett mer krävande jobb när det fanns ett uppenbart lättare alternativ? Men när de frågade studenterna varför de valde som de gjorde svarade de flesta: ”Jag ville bli klar med uppgiften så fort som möjligt”. Och då verkade alltså alternativet att välja den första hinken mer lockande, även om det innebar ett mer ansträngande jobb.
Den mer vetenskapliga förklaringen till studenternas handlande är denna: Om vi har ett mål, vilket det än må vara, vill vår hjärna få resultat så fort som möjligt. Det kostar nämligen hjärnan energi att fokusera på målet. När så en lösning uppenbarar sig (i det här fallet den första hinken) bryr sig hjärnan inte om att det finns ett bättre alternativ lite längre bort. Vi väljer helt enkelt det första vi kommer på som vi tror ska ta oss till målet – och det är inte alltid det bästa.
Forskarna vid Pennsylvania State University kallar detta fenomen för prekrastinering, alltså prokrastineringens raka motsats (du såg väl vokaländringen i första stavelsen?). Prekrastinering innebär alltså att vi gör (och reagerar på) saker tidigare än vi behöver. I vår iver att göra det så enkelt som möjligt för oss, försvårar vi istället! Och det är ju inte heller bra. Det finns många exempel på prekrastinering i vårt vardagsliv:
• Det kanske bästa exemplet, eller förmodligen värsta, hittar vi i våra sociala medier. Någon delar en artikel om något förfärligt som sägs ha hänt. Du prekrastinerar och kommenterar direkt eftersom du utgår från att det som delats är sant. Men ibland är det inte så, eller åtminstone inte hela sanningen. Lite prokrastinering för att försöka ta reda på fakta hade nog varit på sin plats. En stunds eftertanke är aldrig fel…
• Du får ett mail om problem på ditt jobb och det verkar allvarligt. Du prekrastinerar och svarar direkt hur problemet ska lösas, utan att tänka efter vilka alternativ som finns. Sedan visar det sig att dina råd bara gjorde skadan värre, vilket du lätt hade förstått om du tagit reda på lite mer. En stunds eftertanke är aldrig fel…
• Du åker för att handla på din stormarknad en fredag eftermiddag och du har väldigt bråttom eftersom du ska ha en fest hemma. Du prekrastinerar och försöker hitta en parkeringsplats så nära ingången som möjligt för att spara tid, men det är fullt. Du kör några varv i hopp om att någon plats just blir ledig, men inte. Till slut åker du iväg, lätt irriterad, och ställer dig en bra bit ifrån ingången och du har just förlorat fem minuter. En stunds eftertanke (innan du åker in på parkeringen en fredag eftermiddag) är ju inte fel…
Osv, osv…
Sensmoral: Att göra saker med en gång är i de flesta fall bra för oss. Men, en stunds eftertanke kan aldrig vara fel…
