Publicerat april 6, 2017

Gillar du inte att stå i kö? I så fall är du inte ensam. Ändå gör vi det i genomsnitt fyra år under vår livstid! Då kan det vara intressant att se vad forskningen har att säga om hur allt vårt köande påverkar oss…

På väg till jobbet köar du förmodligen till buss, tunnelbana eller tåg. Eller så sitter du i frustrerande bilköer. De flesta av oss står i lunchköer och kassaköer var och varannan dag. På flygplatsen är det ofta långa köer till incheckningsdisk, säkerhetskontroll och ombordtigning. Råkar du bli sjuk köar du till akutmottagningen på sjukhuset. Sen har vi telefonköer, liftköer, köer till idrottsevenemang, konserter, utställningar… Listan kan göras hur lång som helst.

Vi ägnar faktiskt hela fyra år av våra liv till att köa, enligt forskning som presenteras av psykologen Adrian Furnham i Psychology Today. Furnham har plöjt igenom det mesta av den forskning som finns på området.

Så här ser ”köandets psykologi” ut, enligt Adrian Furnhams sammanställning:

• Vi övervärderar alltid den tid vi köar. I genomsnitt lägger vi på 20 procent jämfört med den verkliga tiden. Finns det inga bekvämligheter, typ sittplatser eller vindskydd utomhus, lägger vi på 30 procent.

• Har vi något att göra känns tiden kortare. Musik att lyssna till, en tv som står på eller liknande får oss att stå ut med köandet bättre.

• Osäkerhet om när det blir vår tur gör att vi upplever köandet som mer irriterande. Bara vi vet ungefär hur länge vi måste vänta klarar vi köandet bättre. Det har vissa bussbolag insett och infört elektroniska tavlor som talar om hur många minuter det dröjer till nästa buss. Även nummerlappar fungerar lugnande på oss.

• Oförklarligt väntande är det värsta vi vet. När t.ex. tåget eller flyget är försenat men vi inte får veta varför eller hur länge blir vi väldigt irriterade, en del till och med förbannade.

• Orättvist väntande är lika illa. Vi ogillar starkt att andra har gräddfiler (folk som går före i bostadskön, fast track för de som köpt dyra flygbiljetter, bilister som smiter förbi i bussfilen…). Nej, fair play ska det vara.

• Hur länge vi är beredd att köa beror på vad vi är ute efter. I genomsnitt är folk villiga att köa tre minuter vid en bankomat medan vi kan offra en hel timma om det gäller en konsert vi väldigt gärna  vill se (vissa inbitna fans mycket längre).

• Hur mycket du åtrår det du köar för spelar även stor roll för hur länge du tror du måste köa. Den som köar för en biljett till sin favoritartist uppskattar väntetiden kortare, antalet personer före i kön färre och längden på kön kortare än en person som inte gillar artisten lika mycket. Även om de står på samma ställe i kön…

• Vi är villiga att vänta längre om vi på förhand förstår att väntan kan bli lång. Det har stora nöjesfält som Disneland förstått. De överdriver därför väntetiderna för de olika attraktionerna vilket gör att en halvtimmes väntan får oss att bli glada (det gick ju snabbare än de 40 minuter det skulle ta).

• Ju längre vi har köat, desto längre är vi villiga att fortsätta köa. Har vi redan investerat lång tid i att vänta är det troligt att vi står kvar, även om vi inser att det kommer att ta ytterliga lång tid tills det är vår tur. Motsvarande har vi lättare att hoppa av en kö om vi stått kort tid i den.

• Även hur många vi har BAKOM oss i kön påverkar vår vilja att vänta. Om vi funderar på att hoppa av kön för att det är alldeles för många framför oss och vi vänder oss om och ser att det är dubbelt så många bakom oss ökar chansen att vi står kvar. Om kön bakom oss bara består av ett fåtal personer lär vi gå därifrån. Ett beteende som faktiskt är rätt korkat eftersom hur många som står bakom oss inte påverkar vår kötid.

• Till sist – vi hatar de som tränger sig före i kön, men vi gör sällan något åt det. Här finns det forskning som visar att bara en av tio som tränger sig blir fysiskt bortmotad och uppmanad att gå att ställa sig sist. I resten av fallen nöjer sig vi som köar med protester (men vi låter den som trängt sig stå kvar) eller reagerar inte alls (möjligen svär vi tyst för oss själva).

Men – hör och häpna – det finns faktiskt något mycket bra med köande. Även om de flesta av oss tycker att det är både frustrerande och irriterande att köa är det ändå en av människans stora förtjänster – att vi står ut med att under ordnade former vänta på vår tur är en förutsättning för att vårt sociala liv ska fungera. Utan fungerande köer skulle vi förmodligen slåss om att få komma fram vilket skulle ta mångdubbelt mer tid i anspråk. Och förmodligen ge betydande fysiska skador för många av oss.

Så att istället för att bli frustrerade och irriterade när vi köar kanske vi ska ägna våra fyra år i köer till något vettigare – läsa en bok, lyssna på en radiopodd eller varför inte prata med våra köande grannar?

 

Vill du att vi kontaktar dig
Vill du att vi kontaktar dig?
Skriv in dina uppgifter här nedan så tar vi kontakt med dig så fort som möjligt!