Hur tror du att fyra dagars arbetsvecka skulle fungera? Enligt ny forskning är svaret givet: Alldeles utmärkt!
Först en mycket kort historisk utvikning: Det här med hur mycket vi ska jobba har alltid varit en het potatis, minst sagt. På mitten av 1800-talet motionerades det i Sveriges riksdag att begränsa arbetstiden till 12 timmar per dag (och då jobbade man sex dagar i veckan). Det förslaget vann inget gehör…
Sedan dess har den lagstadgade arbetstiden minskat i olika ojämna steg för att i början av 1970-talet hamna på åtta timmars arbetsdag, fem dagar i veckan (med en del undantag beroende på yrke och avtalsområde). Samtidigt har antalet semesterveckor ökat och 1978 landade de på fem. Och ungefär där är vi fortfarande.
Gemensamt för alla dessa förändringar under snart 200 år är att de alltid har föregåtts av argumentationer om hur svårt, och till och med omöjligt, det skulle vara att genomföra dem. Ändå har de blivit genomförda och vi tycks ju ha klarat oss rätt bra, såväl människor, företag och land.
Det är i skenet av detta vi ska se de forskningsresultat som i februari i år släpptes från University of Cambridge, England, i samarbete med Boston College, USA, och tankesmedjan Autonomy. Forskarna följde under ett halvår 61 olika företag i Storbritannien, inom en mängd olika branscher, med nära 3000 anställda där samtliga införde fyra dagars arbetsvecka med bibehållen lön och fortfarande åtta timmars arbetsdag.
Fyra faktorer som är avgörande för att lyckas med förändring
Forskarna beskriver detta som det största vetenskapliga projektet som genomförts för att ta reda på effekterna av en fyra dagars arbetsvecka. Och här är vad de kom fram till (nu blir det mycket siffror).
Så här påverkades de anställda:
- Sjukfrånvaron minskade med 65 procent.
- 71 procent uppgav att risken för utbrändhet minskat.
- 39 procent ansåg att de kände sig betydligt mindre stressade.
- Antalet som slutade frivilligt på de olika företagen minskade med 57 procent.
- 60 procent tyckte att det blivit lättare att kombinera arbetet med andra uppgifter de hade.
- 62 procent tyckte att de fått ett bättre socialt liv.
Hur gick det då med lönsamheten för företagen? Så här:
- Inget företag rapporterade att de minskat sin lönsamhet, de allra flesta rapporterade samma lönsamhet som innan projektet började.
- I genomsnitt ökade faktiskt lönsamheten bland de deltagande företagen med 1,4 procent.
Och vilka slutsatser drog företagen om försöket?:
- 56 av de 61 företag som deltog lovade att fortsätta med fyra dagars arbetsvecka även efter projektet.
- 18 av företagen sa att de skulle införa fyra dagars arbetsvecka permanent.
Några andra, icke mätbara, slutsatser som forskarna drog:
- De anställda kom själva på åtgärder som gjorde arbetet effektivare, t. ex. kortare möten, användande av nya tekniska hjälpmedel, att undvika onödiga avbrott etc.
- Några företag införde till och med ”avbrottsfri tid”, dvs vissa timmar när ingen fick störa medarbetarna så att de kunde jobba i lugn och ro.
- Företagen märkte också att de fick in många fler ansökningar när de utannonserade tjänster. Det blev helt enkelt lättare att rekrytera ny personal.
Och det här är inte det enda lyckade exemplet på fyra dagars arbetsvecka med bibehållen lön. Liknande projekt har de senaste åren gjorts i bland annat USA, Irland, Japan, Spanien, Nya Zeeland och Island – alla med ungefär samma positiva resultat, för såväl anställda som företag. I Sverige har nyligen införts något liknande i Mörbylånga, Öland, där anställda i hemtjänsten fått arbetstiden reducerad till 85 procent med bibehållen full lön.
Nu kanske du tänker att det här med fyra dagars arbetsvecka måste väl ändå vara något helt nytt? På sätt och vis är det så eftersom det är först de senaste åren som verkliga projekt har inletts för att ta reda på fördelar och nackdelar. Men, håll i dig nu – redan 1971 motionerade riksdagskvinnan Gunnel Jonäng (c) om att tillsätta en utredning om fyra dagars arbetsvecka!
Förändringsprocesser tar tid. Vissa mer än andra…
INTRESSERAD AV FÖRÄNDRING? I vårt program Personligt ledarskap ger vi dig verktygen till en bestående förändring – såväl i ditt arbete som på ett personligt plan.
