Publicerat maj 18, 2021
Berömmer du ofta dina medarbetares eller arbetskamraters prestationer? Och låter du alla komma till tals när ni pratar om hur jobbet ska utföras? Mycket bra, då kan du sluta läsa här…
 
Om du är intresserad av ledarskap har du nog de senaste åren inte kunnat undvika att stötta på begreppet.positiv organisationskultur. Med det menas att både chefer och medarbetare respekterar varandra, kan prata öppet och även dela med sig av synpunkter på hur arbetet ska skötas utan att riskera att bli ifrågasatta. Samt att man uppmärksammar bra prestationer, stora som små, och har lätt att ge varandra uppmuntran och beröm.
 
Just det senare, människors förmåga att strö komplimanger omkring sig på arbetsplatsen, har uppmärksammats nyligen i en studie av tre forskare från bland annat Stanford University, enligt Harvard Business Review. Eller vi kanske ska kalla det för människors oförmåga att ge komplimanger…
 
Forskarna lät ett stort antal personer skriva komplimanger och berömmande ord till en arbetskamrat. Deltagarna fick även berätta hur de trodde att komplimangerna skulle tas emot av de som fick dem. Det visade sig att de som skrivit komplimangerna var mycket osäkra på hur mottagarna skulle reagera och många av dem skickade inte ens iväg meddelandena för att de trodde att mottagarna skulle känna sig lite obekväma.
 
I själva verket blev mottagarna överlag väldigt glada, de uppskattade de vänliga orden så mycket att de tyckte att det förgyllde deras arbetsdag och att de blev på ett strålande humör efter att ha läst berömmet.
 
De som skrev meddelandena underskattade alltså den positiva inverkan som berömmet hade på mottagarna. Forskarna förklarar fenomenet med att vi människor har en psykologisk barriär när det kommer till att ge någon annan beröm. Den går kortfattat ut på att vi tänker ungefär så här: Tänk om jag uttrycker mig klumpigt och mottagaren missuppfattar vad jag vill säga. Katastrof! Vilket ofta leder till att vi avstår.
 
Även när de deltagare som hade skickat komplimangerna fick veta hur mycket de uppskattades av mottagarna, litade de inte fullt ut på deras reaktioner. Vilket, enligt forskarna, visar hur stark denna psykologiska barriär är hos oss.
 
—————————————————————————
LÄS OCKSÅ: När gav du din chef ett uppskattande ord senast?—————————————————————————
 
En annan studie, som presenterades av nätjätten Google för några år sedan, är inne på samma tema. Google hade redan 2002 börjat undersöka hur arbetsgrupper bäst ska sättas samman för att uppnå produktivitet och framgång. De provade med att göra olika personlighetstester och sammanföra medarbetare med ungefär samma profil. Eller medarbetare som redan kände varandra utanför jobbet. Eller de som de såg äta tillsammans i lunchrummen. Eller hur väl de trodde medarbetarna skulle passa in med chefernas egenskaper… De intervjuade och analyserade data från hundratals arbetsteam runt hela världen i många år.
 
Men inget tycktes hjälpa – till dess att de knäckte koden. Allt handlade om psykologisk trygghet, att medlemmarna i arbetsgrupperna skulle känna sig trygga med att kunna prata fritt, säga vad de ville till både arbetskamrater och chefer utan att vara rädda för att råka ut för repressalier. Och att detta bara kunde uppnås om det fanns en stor portion av empati och respekt för varandra inom arbetsgrupperna. Då kom också resultaten.
 
Vad lär oss dessa två studier? Den omedelbara slutsatsen blir väl att vi människor har mycket att vinna på att ge varandra uppskattning och komplimanger samt att empati och respekt är nyckeln till bra prestationer på våra arbetsplatser.
 
Men man skulle också kunna uttrycka det lite mer vardagligt och mycket kortare:
 
Var snäll – det lönar sig!
 
Människor som blir väl behandlade presterar bättre, är mer engagerade i sina jobb och har en lägre sjukfrånvaro, har samstämmig forskning visat. Läkaren och författaren Stefan Einhorn går så långt att han utnämner snällhet – i kombination med mod, integritet och omdöme – till en av de viktigaste ledaregenskaper en chef kan ha.
 
Så här formulerar han det i sin bok ”Konsten att vara snäll”:
 
”Begreppet snäll kopplas ofta till egenskaper som dumhet, naivitet och undergivenhet. Men för mig är en snäll människa en individ som lever med etiken i sitt hjärta. Snällhet är det största vi kan erbjuda vår omvärld – och oss själva.”
 
Tack för att du inte slutade läsa efter ingressen. Det var snällt av dig…
 
——————————————————————————
LEDA MED EMPATI. I vårt program Organisationsutveckling får du nycklarna till hur empati kan öppna dörrarna till andra människor och hur du kan skapa en positiv organisationskultur.