Hur är ditt förhållande till att misslyckas med något viktigt? Tappar du sugen och ger upp – eller tar du nya tag och försöker igen…?
Ingen tycker väl om att göra fel eller misslyckas, ändå är det en oundviklig del av livet. Därför borde vi inte vara så hårda mot oss själva (och andra) när något inte går som det var tänkt.
Två nya forskningsrapporter visar att misslyckanden i många fall kan vara en nödvändig förutsättning för att lyckas. Och att göra fel – inom rimliga gränser – ökar vår förmåga att lära oss nya saker.
Forskare vid Northwestern University, USA, har bland annat granskat över 700 000 ansökningar för anslag till olika vetenskapliga projekt samt analyserat 46 års investeringar i olika start up-företag. De följde sedan upp projekten och bedömde hur lyckade de var och hur de inblandade hanterade de svårigheter och misslyckanden som skedde på vägen, enligt den vetenskapliga tidskriften Scientific American.
Deras enkla och korta slutsats är den här: ”Varje vinnare var från början en förlorare”!
Vad forskarna fann var, kanske något förvånande, att de projekt och företag som drabbades av problem och misslyckanden under resans gång, också var de som till slut i högre grad stod som vinnare. De som ”åkte på en räkmacka” från början lyckades i genomsnitt inte lika bra.
Men det räcker tyvärr inte bara med hårt arbete, att vara uthållig och försöka igen. Forskarna upptäckte att det fanns några andra förutsättningar som separerade vinnarna från förlorarna:
• Ändra inte för mycket! Att ett projekt eller en företagsidé misslyckas behöver inte betyda att allt är fel, så att ändra för mycket är ingen framkomlig väg. Försök istället räkna ut exakt vad som faktiskt fungerade och vad som inte fungerade. Fokusera sedan på att förbättra det senare.
• Misslyckas snabbt! Antalet misslyckanden år inte avgörande, men tiden mellan dem. De företag och projekt som till slut lyckades hade kortare tid mellan sina misslyckanden. ”Ju snabbare du misslyckas, desto större chans att du lyckas nästa gång”, är forskarnas något komiska slutsats…
Det handlar alltså om att lära av sina misstag och göra det snabbt, vilket för oss in på forskning från University of Arizona. Där tror man sig ha hittat inlärningens ”sweet spot”, dvs den perfekta svårighetsnivån när det handlar om att lära sig nya saker så snabbt som möjligt.
Forskarna använde sig av maskin-inlärning genom att låta avancerade datorer lösa några enkla uppgifter, bland annat att ”titta” på bilder av handskrivna tal och sedan lära sig skilja på udda och jämna tal, samt känna igen olika geometriska mönster och placera in dem i rätt kategori.
Om uppgifterna var för lätta lärde sig datorerna väldigt lite eller ingenting alls. Samma om uppgifterna var alldeles för svåra, då stannade inlärningen också av.
Snabbast lärde sig datorerna om uppgifterna var bara en aning mer avancerade än vad de redan klarade av. Mer exakt hamnade den optimala nivån på 85 procent korrekta svar och 15 procent felaktiga.
Liknande forskning har även på gjorts på hur djur lär sig, med samma resultat. Och forskarna ser ingen anledning till att 85-procentsregeln inte skulle gälla för oss människor också.
Om du alltid håller dig inom din komfort-zon lär du dig väldigt lite. Lika illa är det om du försöker ta in alldeles för mycket nytt på för kort tid, det blir bara förvirrande. En gyllene medelväg är alltså att föredra och den verkar alltså vara när svårighetsgraden på det du ska lära dig är sådan att du får 15 procent fel när dina nyvunna kunskaper testas.
Upptäckten anses vara viktig för hur undervisningen på skolor bör bedrivas men tros även få stor betydelse för bland annat ledarskapet på våra arbetsplatser.
Arbetslivet förändras i rask takt och förmågan att ta in och lära sig nya saker är redan nu avgörande för dagens ledare, men kommer att vara ännu viktigare i en snar framtid. Det handlar inte bara om att inhämta nya praktiska kunskaper för att möta kraven som kommer från digitalisring och automatisering – utan i lika hög grad om att bli bättre på att kommunicera med och förstå medarbetare och kunder, skapa trivsel och vara en engagerande teamledare,
Speciellt yngre generationer har stora förväntningar på sina kommande chefer. En undersökning från Sveriges Kommuner och Landsting, som släpptes nyligen, visar att svenska 15-24-åringar värdesätter en bra och engagerad chef, trevlig stämning på arbetsplatsen och intressanta arbetsuppgifter betydligt högre än hög lön. För knappt 20 år sedan låg lönen i topp hos de unga i en liknande undersökning.
Din förmåga att hänga med i en föränderlig värld tycks alltså vara beroende av om du vågar utmana dig själv (på en rimlig nivå) så att du så snabbt som möjligt lär dig hantera allt det nya. Samt att förstå att dina misslyckanden under resans gång bara är en förutsättning för din framtida succé,
Men vänta inte för länge, bara…
