När du fattar beslut, uttrycker ståndpunkter eller på annat sätt visar vad du vill och tycker – är du då helt säker på att det är du själv som bestämt dina åsikter? Enligt forskningen finns det stor anledning att tvivla på att så är fallet…
Vi drabbas alla av stereotypt eller klichéartat tänkande lite då och då, eller till och med rätt ofta. Några exempel: Om du tänker på ordet norrlänning dyker säkert ett sådant ord som tystlåten upp. Göteborgare vill vi gärna tänka på som vitsiga och smålänningar som snåla (eller ska vi säga ekonomiska).
Även andra grupper är vi snabba att definiera. Psykologer blir lätt överanalyserande och politiker bara lovar. Chefer är oförstående eller inkompetenta. Dörrvakter, ja dem ska vi inte prata om… Bankerna skor sig och hantverkare dyker aldrig upp. Cyklister är självmordspiloter (enligt många bilister) och bilister är trafikgalningar (enligt många cyklister). Osv, osv…
Faktum är att vi alla har förutfattade meningar om de flesta och det mesta här i livet, oftast utan att vi är medvetna om det. Och det är just det som är problemet – vi agerar och reagerar på personer eller händelser utan att vi förstår varför vi gör det. Eller om det ens är vettigt att göra det. Det bara händer:
I ett klassiskt experiment som utfördes av den amerikanske psykologen John Bargh 1999 ville man ta reda på om det gick att få grupper av människor att uppträda på ett visst sätt: ohyfsat respektive artigt. Deltagarna var självklart inte medvetna om att de blev manipulerade.
Tre grupper fick lösa olika ordpussel. Den första gruppens lösenord associerade till ett ohyfsat beteende: t. ex. besvära, störa, framfusig. Den andra gruppens lösenord associerade till ett artigt beteende: hövlig, tålig, belevad. En tredje kontrollgrupp fick neutrala ord.
När deltagarna löst sina ordpussel fick de gå till försöksledarna med sina resultat. Men de tvingades omotiverat att vänta i 10 minuter medan försöksledarna satt och småpratade med varandra. Experimentet gick nämligen ut på att ta reda på om det fanns någon skillnad i de olika gruppernas beteenden när de tvingades vänta. Och det fanns det minsann…
64 procent av deltagarna i gruppen som fått lösa ”ohyfsade” ord avbröt försöksledarna innan de 10 minuterna hade gått. I gruppen som löst ”artiga” ord var det bara 18 procent som avbröt. I kontrollgruppen var siffran 36 procent.
Enligt forskarna beror resultaten på att deltagarna fått en omedveten vink om hur de ska tänka och agera. De som utsattes för ”ohyfsade” ord hade mycket lättare att avbryta medan de som fick ”artiga” ord agerade mer tålmodigt.
I ett liknande experiment fick deltagarna lösa ordgåtor som associerade till att vara gammal, t.ex. rynkor, bingo, ålderdomshem. Även här fanns det en kontrollgrupp som fick neutrala ord. När deltagarna sedan fick gå en kort sträcka visade det sig att den första gruppen gick betydligt långsammare än kontrollgruppen. Återigen, deltagarna hade fått en omedveten vink om att agera på ett visst sätt.
Det här visar, enligt forskarna, hur känsliga vi är för även små detaljer i sociala sammanhang. Även mycket små signaler från arbetskamrater, vänner eller andra människor i vår omgivning kan göra att vi förändrar vårt beteende. Och på samma sätt påverkar även vi vår omgivning. Och allt detta sker utan att vi har den minsta aning om det.
Hur var det nu igen? Är det helt säkert att det är du själv som har bestämt vad du tycker?
PS. Denna text är skriven av en norrlänning (Lappland). Jag anklagas ofta av min fru att jag pratar för mycket och för ofta…
