Hur reagerar du när du misslyckas med en uppgift? Din reaktion kan faktiskt ha stor betydelse för hur du lyckas med liknande uppgifter i framtiden, visar ny forskning…
I korthet kan man säga att det finns två ytterligheter att reagera på när vi misslyckas eller gör misstag. Antingen blir vi väldigt känslomässiga, kanske skriker och gormar, förbannar vår otur och mår allmänt dåligt. Eller så konstaterar vi med upphöjt lugn att det inte gick så bra, funderar på varför det gick fel men tar inte åt oss särskilt mycket av våra tillkortakommanden. De flesta av oss hamnar väl någonstans mittemellan.
Vad tror du då är bästa sättet om du vill öka dina chanser att lyckas med en liknande uppgift senare? Ett forskarlag från de amerikanska universiteten i Ohio, Kansas och Stanford har undersökt detta och svaret är kanske en aning förvånande.
Först till undersökningen, som presenterades i The Journal of Behavioral Decision Making i höstas. Mycket förenklat gick den ut på följande: Forskarna lät ett antal studenter leta på internet efter lägsta priset på en vara. Det gällde att komma under en viss prisnivå och den som klarade detta skulle vinna 50 dollar. Men försöket var riggat och ingen klarade uppgiften. Samtidigt mätte forskarna studenternas reaktioner på misslyckandet. Därefter fick studenterna en ny uppgift. Hälften av dem fick fortsätta leta efter lägsta priset på en annan vara, den andra halvan skulle hitta en viss typ av bok (alltså en uppgift som skilde sig väsentligt från den första uppgiften). Nu mätte forskarna den tid studenterna la ner på den andra uppgiften. Studien upprepades flera gånger med andra studenter.
Resultatet var entydigt. De studenter som reagerade mycket känslomässigt i den första uppgiften la ner mycket mer tid på den andra uppgiften, än de studenter som hade en eftertänksam reaktion. Men bara om den andra uppgiften liknande den första, annars såg forskarna ingen skillnad.
Slutsatsen forskarna drar är ungefär den här: Om du reagerar känslomässigt på ett misslyckande kommer du att göra allt för att inte misslyckas nästa gång du försöker med ungefär samma sak. Du kommer ihåg hur ont det första misslyckandet gjorde och den känslan vill du undvika till varje pris. Din ångest gör dig helt enkelt mer motiverad att hitta ett sätt att lyckas nästa gång och ditt beslutsfattande blir mer skärpt.
Om du däremot reagerar lugnare och mer analytiskt kan du givetvis hitta anledningen till varför du misslyckades, vilket är bra. Men ännu mer troligt är att du börjar bortförklara ditt misslyckande med något som ligger utanför dig själv – det var helt enkelt något/någon annat det var fel på. Eller så kommer du fram till att uppgiften inte var särskilt viktig, så varför bry sig så mycket?
Det visar sig att vi människor av naturen är mer lagda åt den sistnämnda reaktionen. Vi gillar inte att må dåligt så därför försöker vi hålla igen på känslorna så gott det går när vi misslyckas. Har du hört uttrycket ”du ska inte gråta över spilld mjölk” vet du vad det handlar om. Men om du istället låter dina känslor flöda fritt när du har misslyckats med något hjälper det dig att fatta klokare beslut i framtiden, åtminstone om det handlar om något liknande, enligt forskarna.
Så, nästa gång du misslyckas är det kanske dags att tänka om, bli lite mer utlevande och verkligen släppa fram dina känslor.
Eller som den ”mer utlevande” själv kanske skulle uttrycka det:
Neeeeej, vad ända in i he… Så här kan jag ju inte göra! Ååååååhh! Skärpning!!!
