Strax kommer du att få en fråga. Notera då hur lång tid det tar innan du vet vad du ska svara. Var beredd – här kommer frågan: Tycker du det här är en intressant blogg att följa?
Du kanske tycker att ingressen ovan känns lite konstig? Lugn, allt kommer att få sin förklaring lite längre ner i texten…
När du pratar med en annan människa, på jobbet eller privat, sker en närmast automatisk utvärdering hos din samtalspartner av trovärdigheten i vad du säger – och vice versa. Denna utvärdering är viktig för hur du bedömer andra människors uppriktighet och ärlighet och har alltså stor betydelse för om du kan lita på personen.
Det var i alla fall utgångspunkten för ett forskarteam vid Grenoble Ecole de Management, Frankrike, när de ville ta reda vilken betydelse en stunds tvekan har för trovärdigheten när vi svarar en annan människa.
Forskarna satte ihop ett stort antal frågor och svar – allt från vardagliga ”tycker du om tårtan jag bakat till dig?” till mer allvarliga ”har du någon gång stulit från din arbetsplats?”. Tiden det tog för de som svarade på frågorna varierade, vissa svar kom omedelbart medan andra dröjde upp till tio sekunder.
Sedan fick mer än 7500 personer titta och lyssna på film- och ljudklipp av frågorna och svaren och värdera trovärdigheten hos de personerna som svarade, enligt bland annat American Psychological Associations hemsida.
Resultatet var enligt forskarna entydigt: De som svarade snabbt bedömdes som ärliga och uppriktiga medan de som dröjde med svaret misstänktes för att inte vara helt sanningsenliga. Och ju längre svaret dröjde, desto mindre trovärdiga uppfattades personerna som.
Men det fanns ett undantag. Om svaret var det ”oönskade” (t.ex. att svara ”nej, jag gillar inte tårtan”), spelade svarstiden mindre roll.
Vi kanske ska poängtera att forskningen inte säger något om hur ärliga svaren egentligen var – bara hur ärliga omgivningen uppfattade dem.
Denna automatiska utvärdering spelar enligt forskarna stor roll i våra liv. Ett praktiskt exempel är anställningsintervjuer där forskarna är övertygade om att personer som svarar snabbt på frågorna de får har större chans till anställning än de som tvekar. Ett annat exempel är domstolsförhandlingar där vittnens trovärdighet ska bedömas.
Och du har säkert själv reagerat med viss skepsis när företagsledare, politiker och andra offentliga personer försöker slingra sig ur en besvärlig situation med tvekande och undanglidande svar – trovärdigheten går förlorad…
Slutsatsen av forskningen får bli den här: Är du rädd om din trovärdighet – svara snabbt!
Så till frågan i ingressen. Svarade du ja omgående blir vi naturligtvis både glada och stolta. Svarade du ja med viss tvekan eller nej får vi trösta oss med denna vetskap:
Du läste ändå till slutet…
