Är du duktig på ditt jobb? Tycker du att jobbet ger dig både njutning och status? Du kanske till och med tjänar bra? Grattis till framgången…
Tyvärr kan det finnas en dold baksida i allt det goda – om du dessutom arbetar väldigt mycket ligger du i riskzonen för att bli en arbetsnarkoman. Här är varningssignalerna som du ska se upp med.
Tyvärr kan det finnas en dold baksida i allt det goda – om du dessutom arbetar väldigt mycket ligger du i riskzonen för att bli en arbetsnarkoman. Här är varningssignalerna som du ska se upp med.
1971 myntade den amerikanske författaren Wayne E Oates uttrycket “workoholic” – arbetsberoende eller populärt arbetsnarkoman – i boken “The Confession of a Workoholic. The facts about work addiction”. Sedan dess har det forskats en del på fenomenet men det är först på senare år som man gjort någon större studie.
Det räcker inte med att bara arbeta mycket, det finns många som jobbar både 50 och 60 timmar i veckan men ändå mår bra och har en fungerande fritid med familj, vänner, intressen etc. Det är istället den konstanta inre pressen som definierar en arbetsnarkoman, enligt forskningen.
Människan, och även andra djur, har ett belöningssystem i hjärnan. När vi känner njutning vill vi gärna ha mer av det som ger oss njutningen. Men med tiden behövs det större doser för att vi ska känna samma effekt. Till slut har vi utvecklat ett beroende som kan vara skadligt för oss. Det kan gälla saker som vi stoppar i oss (t. ex. alkohol, mat, sötsaker, nikotin, andra droger) såväl som beteenden vi utsätter oss för (t.ex. spel, sex, shopping, träning, sociala medier). Och även arbete, tyvärr.
Vi kan alltså njuta av att vara duktiga på våra jobb på precis samma sätt som vi njuter av ett gott vin, en påse chips eller godis. Njutningen gör att vi vill ha mer. Men blir det för mycket under för lång tid sitter vi till slut fast och trots att vi inser att det kan vara skadligt för oss fortsätter vi. Beroendet är ett faktum.
Forskare vid Universitetet i Bergen, Norge, gjorde för ett par år sedan den första större studien av arbetsnarkomani. 1124 personer mellan 18 och 70 år deltog och urvalet anses vara representativt för befolkningen i stort. Forskarna kom fram till en lista på sju punkter som ökar sannolikheten för att någon ska utveckla skadlig arbetsnarkomani.
Svarar du “ofta” eller “alltid” på minst fyra av påståendena ligger du i riskzonen för att bli (eller kanske redan vara) arbetsnarkoman. Här är varningsklockorna:
1. Du funderar på hur du kan frigöra mer tid för arbete.
2. Du arbetar längre tid än du från början planerade att göra.
3. Du känner dig obehaglig till mods eller stressad om du blir hindrad från att arbeta.
4. Du väljer bort eller hinner inte med fritidsintressen, motion eller sociala aktiviteter.
5. Du har fått höra av andra att du borde jobba mindre men struntar i råden.
6. Du arbetar för att minska negativa känslor, t. ex. skuld, oro, depression eller liknande.
7. Du arbetar så mycket att det påverkar din hälsa negativt.
Känner du igen dig ska du se upp, arbetsnarkomani kallas inte för inte för vår tids folksjukdom. Det är sällan någon på företaget protesterar för att du jobbar mycket och är duktig på det du gör. Men det kan vara en kortsiktig och dyrköpt framgång, för både dig själv och ditt företag. Så småningom kan pressen leda till trötthet, utmattning, dålig hälsa och till slut sammanbrott. Vägen tillbaka kan vara både lång och svår.
Att hitta balansen mellan arbete och fritid är inte bara viktigt för att du ska må bra. Det bättrar också på dina chanser att prestera på lång sikt. Så ta hand om dig – du ska ju hålla i många år.
Läs också: Är du högpresterande eller arbetsnarkoman?
